Inför läkarbesöket

Att gå på läkarbesök kan vara jobbigt, oavsett vad det handlar om. Om det är så att det är ett ”pinsamt” problem man söker hjälp för så kan det vara så att det krävs lite mer förberedelse rent psykiskt och detta kan även inkludera vissa fysiska problem.

Trots att det är en säker och trygg miljö man befinner sig i när man är hos en läkare så kan man ändå kännas sig väldigt blottad och det kan kräva att man förbereder sig innan man beger sig iväg. Det finns många olika sätt att förbereda sig inför ett läkarbesök och nedan följer tips och råd så att du kan känna att du är så förberedd du kan bli när det är dags att gå till läkaren nästa gång.

Ta med dig någon du känner dig trygg med

Det är inte bara det faktum att man kanske känner sig blottad som gör att det är bra att ta med sig en närstående, utan det kan också vara på det viset att man får mycket att ta in under ett läkarbesök. Då är det bra att ha med sig en annan person som kan hjälpa en att komma ihåg vad som blivit sagt under besöket hos läkaren.

Det kan lätt bli så att informationen man delges om sin hälsa gör att man blir lite ofokuserad, och allra helst om det är dåliga nyheter man får ta del av. När man blir ledsen eller chockad så fungerar inte hjärnan som den ska, vilket innebär att det kan bli så att det är mycket man glömmer bort av det som läkaren berättat. Med en närstående som sällskap så undviker man detta och därför kan man känna sig mer säker.

Inte nog med att det kan vara bra att ha med sig någon på besöket, det är också så att det är bra att man har med sig någon när man går hem efter ett läkarbesök. Detta gäller inte alla besök hos en läkare, men de gånger det är någonting allvarligt eller jobbigt som ska avklaras så är det av stor vikt att man har ett bra stöd.

Bara att gå till ett apotek och hämta ut medicin för en ny sjukdom/åkomma kan vara jobbigt första gången, och allra helst om man varit frisk som en nötkärna förut. Det är helt enkelt någonting nytt i livet som inte är särskilt roligt, oavsett vad det är för typ av sjukdom/åkomma man drabbats av. Att ha med sig en person som man tycker om och som kan hjälpa en att både komma ihåg vad som blivit sagt och att finnas där med en kram om det blir jobbigt är värt mycket.

Att förstå vad som blir sagt

Att förstå det som sägs hos läkaren är, av förklarliga skäl, väldigt viktigt. Även om man talar samma språk som vårdgivaren så kan det ändå vara så att det är svårt att hänga med. Medicinska termer kan förvirra och är det en läkare som har svårt att förklara för patienten på ett språk som är lättillgängligt även för en person utan medicinsk utbildning så blir det väldigt svårt att hänga med.

Trots att man förstår det mesta så kan vissa uttryck vara helt nya och obegripliga och då måste man komma ihåg att säga ifrån att man inte förstår och att man behöver en slags ”översättning” till vanligt vardagligt språk. Detta har man rätt att kräva, så det ska man inte dra sig för eller skämmas över. Går man till en läkare så ska man naturligtvis också kunna räkna med att man ska förstå vartenda ord om sin situation, det är det minsta man kan begära av vården.

Om det är så att man inte talar samma språk som läkaren på grund av att man nyligen flyttat till ett nytt land av en eller annan anledning så begär man en tolk som kan hjälpa till. Även detta är en sådan sak som man kan kräva och har rätt till, så det är ingenting som man ska skämmas över.

Det är inte ditt ansvar att se till att du förstår vad som blir sagt, utan det är vårdpersonalen som ska se till att detta sker. Du kan be att få all information nedskriven, eller åtminstone de allra viktigaste delarna av den information du fått ta del av. Detta är en bra idé även om man går till läkare ofta, eftersom många läkarbesök gärna flyter ihop till ett och samma vad gäller all information man tar del av.

Se till så att du har ordning på varje besök och att du har koll på vad som blivit sagt samt vad som diskuterades, eftersom det är viktigt för dig som patient att komma ihåg vad du själv har sagt, accepterat, tackat nej till och så vidare. Om du för en slags anteckningar över dina läkarbesök (om du går ofta på grund av en sjukdom/åkomma) så vet du inför varje nytt besök vart ni står och vad du sagt vid de andra tillfällena. Detta gör att du har mycket lättare att förklara vad du vill, eller inte vill vid senare tillfällen.

Vilken vårdmottagning ska jag gå till?

Många tror att de endast kan gå till en vårdmottagning, men i själva verket är det på det viset att man har rätt att gå till vilken vårdmottagning man vill, oavsett vart i landet man befinner sig. Man behöver således inte söka vård på den vårdcentral som ligger närmast eller liknande, utan man kan välja en vårdmottagning i Malmö även om man är folkbokförd i Lycksele.

Detta gäller både för primärvård (vårdcentral, till exempel) och så kallad öppen specialistvård (exempelvis barnmottagning), men just när det kommer till specialistvård så kan det vara så att det krävs en remiss.

Att det är på det viset att man kan välja vart man ska gå ger en frihet för oss som patienter och det gör också att man kan välja en vårdplats där man trivs bra, även om det inte nödvändigtvis är där man bor. Om man exempelvis nyligen flyttat hemifrån så kanske man vill fortsätta gå till den vårdcentral man gått till hemma och som familjen går till och då går det alldeles utmärkt. Det är bara att beställa en tid som sammanfaller med det datum man ska hälsa på sin familj och passa på att gå till läkaren när man ändå är hemma.

Om det är så att det är någonting akut så kanske man istället antingen får gå till en annan vårdcentral, eller så får man boka in en akuttid och hälsa på hemma, trots att man kanske inte tänkt göra det. Detta är ett fungerande koncept främst för studenter eller liknande, eftersom det inte är alla som kan fara runt i landet kors och tvärs för att gå till en vårdcentral på annan ort om man har ett ”vanligt” jobb med fasta tider.

Var delaktig och ta eget ansvar

Som nämnt ovan så är det viktigt att förstå allting som blir sagt när man besöker läkaren. Vidare är det också, som nämnt, viktigt att man skriver ned det viktigaste så att man har bra koll på saker och ting efter läkarbesöket. Du har ansvaret att berätta allt som behövs berättas för att vårdgivaren ska kunna hjälpa dig på bästa sätt, så det är viktigt att man är redo att tala om både intima detaljer och annat som kan upplevas som aningen pinsamt eller ”skämmigt”.

Före ett läkarbesök är det bra att tänka igenom sådana saker som när de besvär man har började, exakt hur besvären yttrar sig, vilka sjukdomar man har eller har haft, vilka läkemedel man använder etcetera. Det är också bra att själv tänka igenom när symptomen visar sig. Kanske kan man själv se att det exempelvis är endast runt mensen man har huvudvärk, känner sig deppig, har svårt att sova eller liknande och då ska man naturligtvis ta upp det med läkaren. Ofta har man ganska bra koll på saker och ting med sin egen kropp, vilket man förstår när man går på läkarbesök.

Att vara delaktig innebär också att man ser till att utnyttja sin rätt att få information om följande:

  • Vad man kan göra för att förebygga att bli sjuk/skada sig
  • Ditt allmänna hälsotillstånd
  • Vilka metoder för undersökning, vård och behandling som finns
  • Fördelar och nackdelar med olika alternativ vad gäller behandling, så som biverkningar etc
  • När du kan förvänta dig att få vård
  • Hur ser den vård du kommer att få att se ut?
  • Vad för typ av eventuell eftervård kommer jag att behöva efteråt?
  • Om du har en funktionsnedsättning så har du rätt till information om hjälpmedel som finns

Man ska också komma ihåg att man själv får bestämma över om närstående ska få veta och detta är en viktig del av ens egen delaktighet. Att själv fatta beslutet om familjen ska få veta är en stor del av att ta vara på rätten att vara autonom.

Om du är under 18 år så behöver inte de vuxna hemma få veta det (i del flesta fall). De kontaktas till exempel inte om du gör något av följande:

  • testar dig för könssjukdomar
  • får hjälp med skydd mot graviditet
  • träffar en kurator
  • går till en ungdomsmottagning

Om det är så att du inte vill ha den vård som du blir erbjuden så har du all rätt att tacka nej. Detta inkluderar inte vård av HIV samt vissa andra allmänfarliga smittsamma sjukdomar eller psykiatrisk tvångsvård.

Efter besöket

Under läkarbesöket så har du rätt att ta reda på vart du ska vända dig för att få svar på provtagningar och undersökningar. På detta sätt är du delaktig i hela processen, vilket är väldigt viktigt vad gäller det egna ansvaret när det kommer till sjukdom. Det kanske kan kännas skönt att lämpa över allt ansvar på läkaren, men genom att ta reda på vad som händer efter det initiala läkarbesöket så har du koll och slipper bli förvirrad, eller slipper känna dig dåligt informerad.

Efter läkarbesöket har man också rätt att kräva en andra medicinsk bedömning (second opinion), vilket är en rättighet många tar vara på när det kommer till livshotande sjukdom, eller en mycket allvarlig sjukdom/skada. Genom att tala med två av varandra oberoende läkare så kan man exempelvis lättare känna efter vilken behandling man vill ha. Om båda läkarna har samma diagnos och rekommenderar samma behandling så är det lättare att tacka ja till den än om man endast frågat en läkare.

Vidare är det även så att man ska vara noga med att framföra sina synpunkter vad gäller vårdkontakter. Om det är så att du inte är nöjd med den vård du givits så ska du genast vända dig till verksamhetschefen för den enhet där du har fått vård, eller så kan man vända sig till Patientnämnden för att få hjälp med de frågor man har.

Skulle det vara så att du känner dig illa behandlad på grund av kön, könsuttryck, könsidentitet, ålder, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning så ska du göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Checklista

För att du ska få ut det mesta av ditt läkarbesök är det smart att sätta ihop en snabb checklista. Här kommer ett par punkter som är bra att ta med i beräkningen:

  • Tänk igenom vad som är det viktigaste och skriv upp det på en lista
  • Fråga redan när du bokar tid hur lång tid läkaren kommer att avsätta för just dig
  • Tveka inte att ställa frågor (även sådana som känns dumma)
  • Var ärlig med allting, även om vissa saker kan kännas pinsamt eller intimt
  • Ta med dig någon på läkarbesöket
  • Spela in samtalet på telefonen (men fråga läkaren först)

Om man följer dessa punkter så är man bra förberedd plus att man kommer att känna sig trygg och säker både under läkarbesöket och direkt efter läkarbesöket.